Fristad
Hemmet fr fallna kvinnor
(Slottet i Bromsten)
Byggnaden p berget ovanfr Bromstens
idrottsplats har alltid givit upphov till en massa frgor. Jag har p 80-talet
personligen trffat en grupp amerikanare som ville veta vgen till "Slottet i
Bromsten". Ngon hade arbetat som volontr p lderdomshemmet och berttat om
det drav deras intresse.
Jag sjlv vill kalla huset fr "Ett
monument ver ett litet stycke kvinnohistoria". De flesta vet att det var en
bankir Cervin som var initiativtagare till byggnaden och det uppfrdes som ett
hem fr fallna kvinnor. Men fr att brja frn brjan... Barnhem fr fattiga
frldralsa barns uppfostran fanns redan p 1600-talet i hela Sverige.
Instiftare var kungliga personer, rika, socialt intresserade personer och i
mnga fall ven kyrkans mn. Bara i Stockholm har funnits ver 26 stycken
barnhem frn 1624 till 1900-talets brjan. Hr fljer ngra:
Det frsta (1624) var Allmnna
Barnhusinrttningen. Frvaltades av en direktion utsedd av Kongl. Majt.
Stiftare var Gustav II Adolf
Frimurarbarnhuset (1753)
Kristineberg, "Uppfostran och undervisning
af fattiga barn"
Stiftelse: Frimurarlogen
Murbeckska inrttningen fr fattiga
flickors uppfostran (1747)
St Paulsgatan 17
Stiftare: Kyrkoherde Per Murbeck
I mitt skande i arkiven fann jag ven att det 1890-1895 fanns ett barnhem vid Rdan i Spnga S:n. Syftet var att "vrd och uppfostran af vanvrdade barn". Omfattade 54 st barn. frvaltades av Axel och Sofia Alm's stiftelse.
Den 29 juni 1833 utgick en kunglig
frordning om sysslolsa personer - Lsdrivarlagen - man mste vid anmodan visa
att man hade ett arbete eller p vis var frsrjd. Nr Stockholm under mitten av
1800-talet brjade industrialiseras skte mnga arbetslsa frn landsbygden sig
dit i hopp om arbete. I Per-Anders Fogelstrms bcker om Stockholm har vi lst
hur brist p arbete och bostad drabbade mnniskorna, inte minst kvinnor som
drevs ut i prostitution.
Polisen haffade kvinnorna och skrev in dem
i ett besiktningsregister. Tv gnger i veckan mste de visa upp sig fr
kurlkaren. Om de drabbades av veneriska sjukdomar hamnade de p kurhuset i tre
veckor. Om man uteblev frn besiktningen och haffades igen fick man frst en
varning, andra gngen nnu en varning och tredje gngen sattes de p spinnhuset.
Det r klart att kvinnorna skte utvgar
fr att klara sig frn polisen. Det gllde bara att visa att man hade sin
utkomst frn annat hll. Man etablerade sig som frsljerska med ngra tvlar
eller apelsiner i en korg och kunde d lovligt g in p krogarna och erbjuda
sina varor (tjnster). Det blev allt vanligare att frldrar skickade ut sina
dttrar med ngra apelsiner i en korg fr att bidra till familjens frsrjning.
Myndigheterna sg med allt strre oro p
att yngre kvinnor drevs ut i denna hantering. Diakonissorna frn Ersta hade ett
hem dr smflickor i 9-12 rslder togs om hand fr att lra sig
hushllssysslor, men flickorna i 14-19 rsldern ville man rdda ur
prostitutionens grepp.
r 1986 fanns det i Stockholm en anstalt
kallad som kallades "Hemmet Fristad". Fngvrdsstyrelsen bekostade vistelsen fr
unga flickor som gripits p gatan och hotades med fngelsestraff. Denna anstalt
flyttades till Sundbyberg och verksamheten upphrde nr anstalten i Bromsten
stod frdig (1902).
21 juli r 1900 kpte en bankir Carl Cervin
en tomt i Bromsten fr 18,000 kronor. Genom gvobrev sknkte han den till
stiftelse som skulle benmnas "Hemmet Fristad" och g under samma styre som 1896
grundade "Hemmet Fristad".
Anm. Carl Cervin (1850-1910) var son till
bankir Carl-Gustav Cervin (1815-1890). Det var Carl-Gustav, och inte hans son,
som under ett par r gde Hesselby slott.
Bankir Carl Cervin var knd fr stor privat
vlgrenhet, han grundade bl.a. Romans sanatorium i Trans. Prins Carl
Bernadotte samt andra socialt intresserade personer bidrog med pengar till
bygget samt inredning och inventarier.
Grunden lades redan 1900 och huset var frn brjan tnkt att byggas i tr men d en byggnad i sten skulle bli obetydligt dyrare beslts efter rekommendationer att bygga i sten. Arkitekt Eckert svarade fr ritningarna och byggmstarna Dahlstrm och Bengtsson fr uppfrandet. Grunden lades av grundlggare Gustavsson.
Hsten 1902 stod huset frdigt och den 4 oktober invigdes hemmet med stor fest. Srskilt inbjudna kte med ett extra tg frn Stockholms central till Bromsten dr tget stannade mitt fr hemmet ute p linjen dr en tillfllig plattform byggts. Av de ca 150 personer som inbjudits mrktes prins Carl Bernadotte med geml, frestndarinnor fr Sofiahemmet och Rda Korset, frken Virgin och frken von Otter, samt frestndarinnan fr Fredrika-Bremer-frbundet, frken Adelborg, fattigvrdsinspektren jmte en del av Stockholms socialt intresserade damer och herrar.
Frn jrnvgen fram till Fristad hade man gjort en tillfllig gngvg byggd av plankor fr de beskandes bekvmlighet. Framme vid huset hlsades de vlkomna av ordfranden i Hemmets Fristads styrelse, fru Alice Cervin. Det gladde henne att f hlsa vnnerna av hemmets arbete till denna invigningsfest.
Vl inne i huset mts man av en stor ppen hall hllen i ljusa trevliga frger och en stor ppen spis vars brasa nnu mer frstrker det hemtrevliga och lugna intrycket. Innanfr hallen vidtar matsalen dr ett vldigt kaffebord var dukat.
I matsalen hll fru Cervin ett tal dr hon tackade alla som gjort det mjligt att stadkomma detta hem. Det stlls stora krav p hemmet, och dess styrelse har velat uppfylla dessa och skapa ett ljust och trevligt hem t de hemlsa och en fristad och uppfostringsanstalt t de olyckliga.
Hrefter redogjorde fru Anna Hjer fr hemmets utveckling. Skyddslingarna ha mnga inre frestelser att kmpa emot och de br ven skyddas mot de yttre fienderna. Hemmets frestndarinna, frken Maria Winkvist, och hennes medhjlpare har ett svrt arbete framfr sig d de ska uppfostra dessa stackars brutna kvinnor till dugliga och plikttrogna tjnarinnor. Hjrtat fr drvid vara varmt och frstndet kallt, slutade fru Hjer sitt tal. Hr p fljde flera tacktal, bl.a. av prins Bernadotte som tackade svl hemmets styrelse samt bankir Cervin fr vad de gjort samt nskade lycka t frestndarinnan och hennes medarbetare och slutade med att nedkalla Guds vlsignelse ver deras arbete.
Om man skall beskriva sjlva huset helt
kort bestr det av en kllarvning, ett bottenplan och ett plan drver som
innehller sovrum fr de intagna och fr deras vrdare. vers syns ett torn som
innehller en cistern som rymmer 12,000 liter vatten. P grden finns en
vaktmstarstuga som i kllarvningen innehller en ngpanna och en tryckpump
vilken via vattenledningen trycker upp vattnet. Cisternen kan p det sttet
fyllas p fyra timmar.
Kllarvningen rymde tvttstuga med plats fr 10 personer vid lika mnga tvttbunkar, tre vatten varmare, centrifug och bykkar. Vidare fanns utrymmen fr mangelrum, strykrum, vedfrrd o.s.v. I mitten av kllarplanet lg kksavdelning samt bakstuga. Hr nere lg ven badrummen. Hr skulle skyddslingarna trnas i allt som hr till praktiskt hushllsarbete. P bottenplanet fanns i mitten entrhallen och den stora matsalen, expeditionsrum, lkarens mottagningsrum, tv arbetsrum fr smnad och vning samt frestndarinnans rum och sovrum fr vrdarinnor och skyddslingar. P andra vningen fanns ytterligare sovrum fr vrdarinnor och deras skyddslingar samt flera frrdsrum fr linne och klder.
VEM VAR DET SOM FICK BO I HUSET?
Man talar om "fallna kvinnor", "skyddslingar", "intagna". Sanningen r att det var flickor mellan 14 och 19 r. Fattiga arbetslsa och outbildade barn frn familjer dr det fanns gott om syskon men ofta ingen ansvarstagande far. Sdana som var p vg att glida in i prostitution men nnu inte blivit fast i yrket. Som nnu inte varje dag mste styrka sig med brnnvin fr att kunna orka med sitt liv. Man lockade med en trerig utbildning inom hushll och smdjurssktsel samt inblick i kkstrdgrdsodling. Det enda men begrde av flickorna var att de efter en betnketid fullt frivilligt bad att f stanna p hemmet. P grden fanns ett mottagningshem som kunde ta emot 6-7 personer t gngen och dr fick man stanna ett par tre mnader fr att prva halten av deras vilja att brja ett nytt liv.
Ngot tvng att stanna kvar sedan man intagits fanns inte. Den enda tgrd man gjorde var att stnga in skyddslingen i hennes mm fr ett dygns betnketid i lugn och ro vilket i mnga fall ledde till besinning.
Huset var byggt att rymma 34 elever som alla hade eget rum. Varje vrdarinna ansvarade fr 6-8 elever som de ledde och sysselsatte omvxlande i t.ex. tvttstugan, en annan period mangling och strykning o.s.v. Varje grupp arbetade avskiljt frn andra grupper. Meningen var att man skulle fina lugn och ro bland ngra f kamrater och det underlttade arbetet fr vrdarinnan att lra knna och p s stt bttre vgleda varje enskild individ. Vrdarinnan hade fr vrigt sitt sovrum i anslutning till sina skyddslingars sovrum. De enda gnger som alla samlades en stund var p kvllen d de sysselsatte sig med ngot handarbete och lyssnade till hglsning av ngon god berttelse.
Nr man ser planritningen p huset s frstr man hur insiktsfullt och fr ndamlet vlplanerat huset byggts. Alla ekonomibyggnader finns inom huset och ngon chans att rymma finns inte. De gnger man vistas ute r nr trdgrdsarbetet eller smdjurssktseln skall utfras och d r ju alltid en eller tv vrdarinnor med.
1903, allts ett r efter invigningen, kpte Carl Cervin fr Fristads rkning 9 tunnland mark till ett pris av 15,000 kronor. Marken lg mellan jrnvgslinjen och Hemmet Fristad (nuvarande idrottsplatsen). Avsikten var att hr kunna uppfra byggnader fr husdjurs sktsel samt trdgrdsodling.
Den 3-riga utbildningen skulle leda till frvrvsarbete som tjnarinnor fretrdesvis p landsbygden och d mste de kunna hantera bde vxter och djur. Dessutom kom produkterna vl till pass inom hemmets mathllning.
1904 inleddes en frbindelse med
Diakonissanstalten vars frestndare vertog ordfrandeplatsen i styrelsen utan
att hemmets karaktr av sjlvstndig stiftelse frndrades.
Redan frn brjan lmnade fngvrdsstyrelsen ett mindre underhll till driften, fr vrigt var man beroende av vad som kom in frn vlvilliga donatorer. 1905 vertog Stockholm stads fattigvrdsnmnd ansvaret och lmnade understd fr de intagna som gde hemortsrtt i Stockholm.
Fr vrigt var man fortfarande beroende av bidrag frn allmnheten fr att kunna uppehlla verksamheten.
ven frn hovet kom allt som oftast bidrag. Det kunde ocks hnda att man fick kungligt eller furstligt besk. Nr prinsessan Ingeborg hlsade p sina skyddslingar p Fristad passade Bromstensbarnen p att uppvakta med blommor.
Ryktet om Hemmet Fristad spred sig. Man uppskattade den ljusa och hemtrevliga atmosfren, de vackra frgerna - gula vggar, grnlaserade trpaneler samt hemvvda ljusgula gardiner - lngt ifrn sedvanlig anstaltskaraktr.
Verksamheten ledde vanligen till goda resultat under syster Hanna Geijers goda ledning. Nr ngon tillsist var redo att g ut i frvrvsarbetet hade syster Hanna genom sina frberedelser skaffat en plats. De flesta av skyddslingarna har blivit tjnarinnor, bitrden p inrttningar och ngra ha ftt plats p ven p mera krvande ledande anstllningar.
Stiftelsen Fristads verksamhet upphrde i
brjan av 1920-talet. Antalet skyddslingar hade d avsevrt minskat och de
kvarvarande intagna blev placerade hos syster Hanna Geijer p Fjllgatan i
Stockholm men fortsatte sin verksamhet i nrheten av Gustavsberg p Vrmdn.
Byggnaden Hemmet Fristad med tillhrande markomrden vergick i Spnga kommuns go. Huset kom d att inrymma kommunalkontor, mottagning fr lkare, bostad fr frsamlingssyster samt lderdomshem.
Hsten 1984 pbrjades en ny era fr Huset Fristad. Det som en gng byggdes fr undervisning och uppfostran har terigen rustats fr att ta emot elever fr undervisning och uppfostran men nu med annan inriktning, nmligen Ellen Keyskolan som tillmpar Waldorfpedagogik. terigen frundras man ver den vackra skolan inredd i vackra lugna frger lngt ifrn vanlig gr korridorskola.
INGA-BRITT HGGSTRM
Uppgifter hmtade ur:
Claes Rnns samlade skrifter.
Doktorand Yvonne Johansson: Kvinnokollektiv
och prostitution p 1850-talet Lena Kallenberg: Apelsinflickan.
Anm. "Apelsinflickan" utkom 1997 och
rekommenderas till den som vill veta mer om unga flickors situation p slutet av
1800-talet i Stockholm. Boken finns p biblioteken.